Under årens lopp sedan det organiserade avelsarbetet för gotlandsstövare startade, har många hundar passerat revy. De flesta var, eller är, till stor glädje för sina ägare. Många har inte lämnat så många minnen. Här är två sådana. De fick inga valpar efter sig, men flera av deras kullsyskon gick vidare i avel, så spår av dem finns ännu i dagens gotlandsstövare. / Anders Lekander

Fanny af Gervide föddes 1990 och registrerades 1991. Hon föddes hos Tore Fahlstedt i Sjonhem socken på Gotland och framlevde sedan sina dagar hos Sigrid Levander, Vasstäde, Hablingbo socken, Gotland. Fannys föräldrar var Annie och Bruno. Dessa registrerades också 1991 efter mönstring under 1990. Bilden tog jag 1996. Fanny blev 9 år och avled av cancer.

Källstädes Astrid, kallad Sippan, föddes 1990 men registrerades aldrig. Modern, Barbe, fanns hos Gunnar Hammerin i Lärbro socken på norra Gotland. Barbe hörde till de hundar som mönstrades in 1990, medan fadern till Sippan, Tjabo, född 1984, förblev oregistrerad. Tjabos mor, Silva, var hamiltonstövare, så Astrid hade alltså 25 % hamiltonstövare i sig. Hon ägdes av Gösta Hägg, Hejde socken, Gotland. Bilden tog jag 1995. Sippan blev 14 år gammal.

Källstädes Astrid

Fanny av Gervide

Topsy

Topsy kom in i mitt liv väldigt plötsligt. En dag i maj 1995 när jag kom hem från jobbet, möttes jag av en glad sambo och två hundar. Agneta hade fått ta över en gammal gotlandsstövare och en gammal långhårig collie, utan att ha förvarnat mig innan. För mig var det första gången jag blev hundägare, Agneta hade haft hundar på gården som liten. De två hundarna hade levt sina långa liv på gården Suderbys i socknen Hejnum på Gotland, hos familjen Erlandsson. Gården skulle säljas och hundarna kunde inte följa med till den nya lägenheten i Visby.

Topsy var 15 år när vi fick henne, men tog flytten med jämnmod. Hon rättade in sig snabbt och fann sin plats i sin nya husses säng. Jag hade ingen erfarenhet alls av att vara med hund, men man lär så länge man lever. Topsy var född 1980. Topsys mor hette också Topsy, fadern Bobby. Topsy var med vid den första mönstringen av gotlandsstövare i januari 1990 och blev då en av rasens, av SKK, första registrerade gotlandsstövare.

Topsy hade, när vi fick henne, en cancerknöl strax bakom höger framben, vilket syns på bilden jag tog i maj 1995, då vi precis hade fått henne. Den andra bilden visar Topsy när hon var tre år gammal. Här sitter hon vid gården i Hejnum och har sin far, Bobby stående vid sin sida. Hösten 1995 fick vi avliva Topsy på grund av den växande cancerknölen, så vår tid med Topsy blev inte så lång. Hon har sedan i mitt liv efterträtts av en lång rad gortlandsstövare, men det är en annan historia. Topsy intar en särskild plats i mitt minne, och jag tackar Agneta i sin himmel att hon inte frågade mig innan hon tog över hundarna. Jag hade nog sagt nej då.

Gusse

Gusse var förstfödd i Agneta Herlitz och min kennel. Han kom alltså först ut i vår första kull i juni 1998. Modern Stella hade stora problem att få ut honom, men när väl han var född ploppade de övriga sex ut utan bekymmer. Det visade sig att Gusse var ungefär dubbelt så stor som övriga valpar. Han blev även som vuxen extremt stor för att vara gotlandsstövare. Han vägde ungefär 26 kilo och hade en mankhöjd på cirka 60 cm. Han blev aldrig utställd, eftersom hans storlek skulle diskvalificera honom. Dessutom hade han kroksvans, en skada han ådrog sig under födelseförloppet.

Är man stor och stark måste man vara snäll, och det var Gusse. Full av energi var han också och vi ville att han skulle hamna hos en erfaren jägare och hundmänniska. Vi fann en sådan i Småland, Ante J. Han tog sig an Gusse, som fick jaga i de småländska tassemarkerna. Så småningom tröttnade Ante på att Gusse var svår att kalla tillbaka under jakt, så han blev stående i hundgården. Vi tog då tillbaka honom, och han fick leva med oss resten av livet. När Agneta blev svårt sjuk 2007 hade vi elva gotlandsstövare, sex valpar och fem vuxna. Valparna kunde vi sälja, liksom någon av de vuxna, men vi såg ingen annan utväg än att avliva Gusse då, vid nio års ålder, alltså alldeles för tidigt.

På bilden syns Agneta med Gusse i mitten. Bakom Gusse står hans mor, Stella. Längst till vänster på bilden Vicke, en fullvuxen hane. I övrigt valpar.

Anders Lekander